Bloggposter

Ett år senare

Idag har det alltså gått ett år sedan terrordådet här i Åbo. Mina spontana tankar.

Jag bodde inte i Åbo när det hände (även om jag längtade hit så det gjorde ont när jag inte bodde här) utan jag bodde ju i Helsingfors så det kändes inte som att det kom nära inpå mig trots att jag tidigare hade bott i Åbo och gått över och förbi Salutorget flera gånger i veckan under flera års tid.

Jag var inte förvånad över att det skedde ett terrordåd i Finland. Det hade ju skett titt som tätt i Europa under de två föregående åren och det hade deßutom krupit närmare oß med terrordåd i både St Petersburg och Stockholm, en halv vecka från varandra. Jag påpekade till med för en bekant i en chatt att det nu bara var en tidsfråga innan det rinner blod på Helsingfors gator. Jag till och med tittade lite extra omkring mig när jag gick på gatorna i Helsingfors ifall någon skulle hålla på med något mißtänkt. Jag hade hela tiden väntat mig att något skulle hända i Helsingfors men så skedde det i Åbo istället. Det var det enda som överraskade mig i hela tragedin.

Jag kan inte säga att jag känner mig otryggare eller att min syn på Åbo, världen eller någonting alls har förändrats när allt kommer omkring. Jag fortsätter mig liv precis som jag alltid har gjort, tills vidare i alla fall.

Affe af Skrifwklaada
18.08.2018 kl. 09:35

Det var ingen lösning trots allt

Jag undrar om någon någonsin har kommit så nära ett jobb utan att få det som jag var i juli månad. De ringde i slutet av juni från ett bemanningsföretag och sade de behövde en inhoppare. Det skulle bara bli enstaka skift här och där till en början.

Jag svarade ja och antog att nu kanske vändningen kommer. Jag skaffade arbetskläder (delvis på egen bekostnad) och började försöka ta emot skift, men det blev aldrig mer än försök. Jag fick av olika anledningar aldrig några av de skift jag försökte ta emot.

Till sist slutade erbjudandena att komma helt och jag skrev till bemanningsföretaget och frågade varför jag plötsligt slutade få erbjudanden. Det visade sig att de inte kunde erbjuda mig skift hos en av deras kunder eftersom jag tidigare hade sökt jobb hos denna kund direkt (om det beror på bemanningsföretagets interna regler eller om det beror på att kunden inte vill ha mig av samma anledning som de nekade mig anställning fick jag inte veta och det är egentligen sak samma). Den kunden stod för cirka 95 procent av de skift jag erbjöds. Jag har inte fått ett enda skifterbjudande på två veckor nu.

Nu är det dags att dra slutsatsen att det inte blir något av det här heller. Om jag var mindre cynisk än jag egentligen är skulle jag konstatera att det bara är att börja skriva ansökningar igen, men varför i helsicke skulle jag göra det? För att det har fungerat så bra hittills?

***

Affe af Skrifwklaada
06.08.2018 kl. 15:26

De bästa 10 minuterna

Igår morse upplevde jag de bästa 10 minuterna av hela den här sommaren. Det var nämligen så länge åskskuren som drog förbi igår morse varade. Jag hörde det första mullret kanske redan en halvtimme innan det brakade loß. Intensiteten var det inget fel på, blixten slog vid något tillfälle mindre än en kilometer ifrån mig så jag fick några rejäla åskknallar också.

Affe af Skrifwklaada
30.07.2018 kl. 18:47

Börjar snegla mot ån

Jag kommer inte att överleva den här veckan. Jag är finländare. Jag är inte gjord för att hantera sådan här värme.

När jag bodde ute vid stugan kunde jag i alla fall svalka mig i havet. Här börjar jag alltmer snegla mot ån trots att jag vet att det är förbjudet att bada i den.

Affe af Skrifwklaada
17.07.2018 kl. 15:17

Aldrig mer!

Jag tänker aldrig mer ägna min födelsedag en enda tanke. Jag är trött på födelsedagar. De har fan inte gett mig annat än besvikelser.

De absoluta lågvattenmärkena var min 15-årsdag och min 25-årsdag.

 

Min 15-årsdag: Den uppmärksammades säkert på något speciellt sätt men det enda jag minns av den är kvällen för då satt styvfarsan och var sur över att jag ”hela tiden har dörren stängd” och han orerade länge om det tills morsan slutligen kom in i mitt rum och förebrådde mig för att styvfarsan var sur. Det var på den tiden då allt var mitt fel i morsans ögon.

Min 20-årsdag: Jag hade som vanligt inte råd att fira, till på köpet var jag mer eller mindre tvungen att (för morsans skull) stå ut med att morsans föräldrar kom och ”uppvaktade” mig medan det egentligen handlade om att morfar ville komma med subtila förebråelser för att jag hade avbrutit min militärtjänstgöring en vecka tidigare.

Min 25-årsdag: Jag var helt däckad efter att ha fått en släng av spysjuka natten till dagen före.

 

De enda födelsedagarna som har varit något att hänga i julgranen var min 18-årsdag och min 19-årsdag. Resten hade jag riktigt bra kunna skita i, och det är var jag tänker göra med alla framtida födelsedagar. För ett tag sedan inbillade jag mig fortfarande att jag skulle ha råd att åtminstone kunna fira min 30-årsdag på ett sätt som jag vill men inte en chans att livet skulle ge mig ens en möjlighet till det.

***

Affe af Skrifwklaada
16.07.2018 kl. 18:22

Snart 30

Den här veckan paßerar jag ännu en milstolpe. Om mindre än en vecka fyller jag 30. Jag har i princip levt hälften eller åtminstone en tredjedel av mitt liv.

Något firande kan det inte bli tal om eftersom jag inte har några pengar att fira för. Jag har nästan aldrig haft råd att fira en ordentlig födelsedag. För några år sedan hade jag några idéer om hur jag ville fira min 30-årsdag men jag kan inte genomföra någon av dem överhuvudtaget. Från och med nu hatar jag min födelsedag. (Se på fan! Jag är lite bitter trots allt.)

Affe af Skrifwklaada
09.07.2018 kl. 17:20

Nyheten som blev inaktuell

Den där andra nyheten jag skrev om, och som jag fick i fredags, är inte längre aktuell. En följd av ett litet mißtag från min sida. Det är förstås en liten besvikelse men samtidigt är det kanske bäst att det blir så här. Jag känner ingen bitterhet. Jag är lite harmsen på sin höjd.

Lyckligtvis är det ingen katastrof. Jag har annat på lut så situationen är inte akut. Det är sannolikt att den snart svänger eller åtminstone inte blir värre.

Affe af Skrifwklaada
09.07.2018 kl. 16:53

En god nyhet, eller en enorm katastrof

Jag fick en nyhet i förra veckan. Jag höll på att förbereda mig på de konsekvenser som den nyheten skulle ha fått när jag i förmiddags fick en annan nyhet, och nu måste jag förbereda mig på den istället. Många skulle säkert kalla det en god nyhet men jag har en obehaglig känsla av att jag håller på att marschera rakt in i en enorm katastrof.

***

Jag måste hitta något bättre ställe att ha de bilder jag bäddar in här på. Facebooklänkarna verkar gå sönder efter ett tag.

***

Affe af Skrifwklaada
06.07.2018 kl. 21:04

Ett varnande exempel för ett alternativt jag?

Ibland får jag en känsla av att ett annat jag i ett annat universum blir förevisat mitt liv och min vardag, och att detta andra jag blir förfärat av det han ser, att jag har blivit det där varnande exemplet som man skrämmer andra med. Det behövs förstås ingen alternativ verklighet till det. Jag är ett varnande exempel i den här verkligheten lika mycket som i en annan.

Jag borde åka runt i skolor och föreläsa. Kanske jag skulle kunna hindra några från att förstöra sina liv genom att välja humaniora på det sätt som jag gjort.

Affe af Skrifwklaada
20.06.2018 kl. 09:30

Svarta listan

Jag slår vad om att alla har en svart lista. Alla har en uppsättning personer, organisationer och fenomen som de aktivt undviker. Det lustigaste är att de flesta inte ens kan erkänna att de har en svart lista.

Jag har en svart lista i alla fall, och den är lång som en tråkig föreläsning på en fredag eftermiddag. Jag kan också erkänna att en stor del av den listan utgörs av företag som svarat nej när jag sökt jobb där. Jag undviker aktivt att handla hos dem och dylikt.

De gånger vi har kommit in på ämnet svarta listor har jag ofta fått ”om jag hade en svart lista skulle jag inte kunna prata med någon överhuvudtaget” som svar, vilket säger mer om den som svarar än det säger om mig, och subtila antydningar om att jag skulle göra livet krångligt för skojs skull.

Ingen gör livet ”krångligt” för skojs skull. Jag har en svart lista av den anledningen att det gör livet mindre jobbigt eftersom jag upplever streß om jag har att göra med sådant som ger mig negativa känslor och påminner mig om jobbiga erfarenheter (det bjäbbas ju jämt om att det är så viktigt att man är positiv och undviker negativa tankar).

Affe af Skrifwklaada
10.06.2018 kl. 14:21

Affe af Skrifwklaada här, en ganska vanlig avvikare. Bosatt i Åbo. Humorälskande och allmänt filosofiskt lagd. Amatörfotograf med stort intresse för historia. Jag har en viss förkärlek för typsnitt med seriffer men vägrar skriva annat än skrivstil/skönskrift/kalligrafi när jag har en penna i handen.

 

Till mina passioner hör (förutom språk) fotografering, skrivande och läsande. En simtur tar jag mig också gärna om jag hinner.

Bloggar jag läser med jämna och ojämna mellanrum:

 

Ankfiguren

Anne Hietanen

Banankokaren

Dagdrivare

Håkan

Lustmord

Sicket liv (Åsa)

Steph

Strofens funderingar

 

Gillade podcaster:

Sveriges Radio

Konflikt
Vetandets värld
Filosofiska rummet
P3 Dokumentär
 
YLE
Ted & Kaj
Tiedeykkönen
 
BBC
The Inquiry
The Why Factor

 

Andra
Astronomycast